Konventionsstaterna,
som anser att, i enlighet med de principer som
proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende
värdigheten hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika
oförytterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i
världen,
som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på
nytt bekräftat sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna och beslutat
främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
som erkänner att Förenta nationerna i den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de internationella
konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit överens om att
envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som däri anges, utan
åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk
eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller
ställning i övrigt,
som erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till
särskild omvårdnad och hjälp,
som är övertygade om att familjen, såsom den
grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess
medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt
skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,
som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en
fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en
familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse,
som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett
självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i
Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans,
frihet, jämlikhet och solidaritet,
som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad
fastslagits i 1924 års Genèvedeklaration om barnets rättigheter och i
deklarationen om barnets rättigheter, vilken antogs av generalförsamlingen den
20 november 1959, och erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter (särskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i
stadgar och tillämpliga instrument för fackorgan och internationella
organisationer som ägnar sig åt barnens välfärd,
som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets
rättigheter, "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver
särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd,
såväl före som efter födseln",
som erinrar om bestämmelserna i deklarationen om sociala
och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med
hänsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption;
Förenta nationernas minimistandardregler för rättskipning rörande
ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och
barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt,
som erkänner att det i alla länder i världen finns barn
som lever under exceptionellt svåra förhållanden och att sådana barn kräver
särskild uppmärksamhet,
som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks
traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska
utveckling,
som erkänner betydelsen av internationellt samarbete för
att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i
utvecklingsländerna, har kommit överens om följande:
I denna konvention avses med barn varje människa under 18
år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje
barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan
åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller
vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd
eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder
för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller
bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars
ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av
offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar,
administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma
i främsta rummet.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet
sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen
till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar,
vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och
skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa
åtgärder.
3. Konventionsstaterna skall säkerställa att
institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av
barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller
säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-,
administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns
i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det
yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för
internationellt samarbete.
Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de
rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller där så är
tillämpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt
lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för
barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande
utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de
rättigheter som erkänns i denna konvention.
1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en
inneboende rätt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin
förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och
skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap
och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli
omvårdat av dem.
2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av
dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden
enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de
fall då barnet annars skulle vara statslöst.
1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets
rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och
släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande.
2. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet,
skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt
återupprätta barnets identitet.
1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn
inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter,
som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och
tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för
barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex
vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då
föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets
vistelseort.
2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall
alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga
fram sina synpunkter.
3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det
barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet
upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda
föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.
4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som
en konventionsstat tagit initiativet till, t ex frihetsberövande, fängslande,
utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan
personen är frihetsberövad) gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller
barnet, skall den konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller om
så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om
den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, såvida inte lämnandet av
upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall
vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför
negativa följder för den/de personer som berörs.
1. I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse under
artikel 9, punkt 1, skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att
resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett
positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna
skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför
negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj.
2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater
skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett
personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna.
Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse
under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna
vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget
land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana
inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda
den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan
eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt
är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter.
1. Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att
bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.
2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja
ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning
till befintliga överenskommelser.
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är
i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor
som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande
till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas
möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt
organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens
procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.
1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida
information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig
form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa
inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga
(a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b)
för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public)
eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten.
1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till
tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och
i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett
sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då
det utövar sin rätt.
3. Friheten att utöva sin religion eller tro får
underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är
nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers
grundläggande fri- och rättigheter.
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till
föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.
2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas
andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i
ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den
allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) för skyddandet av
folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och
rättigheter.
1. Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga
ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och
inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana
ingripanden eller angrepp.
Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som
massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information
och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant
som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och
fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål,
(a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och
kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29;
(b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och
spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och
nationella och internationella källor;
(c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker;
(d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos
ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning;
(e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot
information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande
av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18.
1. Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att
säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för
barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall,
vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets
bästa skall för dem komma i främsta rummet.
2. För att garantera och främja de rättigheter som anges
i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar
och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall
säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård
av barn.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder
för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att
åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till.
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga
lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i
utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller
psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling,
misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är
i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons
vård.
2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara
lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala
program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt
stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering,
remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna
sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt
ingripande.
2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin
nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn.
3. Sådan omvårdnad kan bl. a innefatta placering i
fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller om nödvändigt, placering i
lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall
vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran
och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.
Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter
adoption skall säkerställa att barnets bästa främst beaktas och skall,
(a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga
myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på
grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen
kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar,
släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har
givit sitt fulla samtycke till adoptionen på grund av sådan rådgivning som kan
behövas;
(b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av
omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller
adoptivfamilj eller inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland;
(c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption åtnjuter
garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption;
(d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption
säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinst för de
personer som medverkar i denna;
(e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala
eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram
sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker
genom behöriga myndigheter eller organ.
1. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för
att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting
i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga
förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina
föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt
bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna
konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter
eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
2. För detta ändamål skall konventionsstaterna, på sätt
de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta
nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga
organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå
ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till
ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att
barnet skall kunna återförenas med sin familj. I så fall då föräldrar eller
andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som
varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av
något skäl, i enlighet med denna konvention.
1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt
eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under
förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör
barnets aktiva deltagande i samhället.
2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets
rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser,
uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för
dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets
tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar
hand om barnet.
3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda
behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara
kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska
tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och
skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv
tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård,
habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på
ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och
individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.
4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt
samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande
hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade
barn, innefattande spridning av och tillgång till information om
habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt
för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga
sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till
utvecklingsländernas behov.
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta
bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.
Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är
berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
2. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo
förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att,
··(a) minska spädbarns- och barnadödligheten;
(b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård
med tonvikt på utveckling av primärhälsovården;
(c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för
primärhälsovården, genom bl. a utnyttjande av lätt tillgänglig teknik och genom
att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten,
med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär;
(d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter
förlossningen;
(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får
information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och
näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av
olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper:
(f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om
och hjälp i familjeplaneringsfrågor.
3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och
lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga
för barns hälsa
.
4. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra
internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet
av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall härvid tas till
utvecklingsländernas behov.
Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har
omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av
sin fysiska eller psykiska hälsa till regelbunden översyn av den behandling som
barnet får och alla andra omständigheter rörande barnets omhändertagande.
1. Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje
barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring och skall vidta
nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med
sin nationella lagstiftning.
2. Förmånerna skall, där så är lämpligt, beviljas med
hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess
underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje
annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan
förmån från barnet eller för dess räkning.
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn
till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga,
moraliska och sociala utveckling.
2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har,
inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att
säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
3. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella
förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att
bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt
och skall vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram,
särskilt i fråga om mat, kläder, och bostäder.
4. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder
för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller
andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och
från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret
för barnet bor i en annan stat än barnet skall konventionsstaterna främja såväl
anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana
överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang.
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till
utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av
lika möjligheter skall de särskilt,
(a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla;
(b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter
grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning,
göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga
åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid
behov;
(c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom
varje lämpligt medel;
(d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för
alla barn;
(e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska
antalet studieavbrott.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder
för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är
förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna
konvention.
3. Konventionsstaterna skall främja och uppmuntra
internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till
att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta
tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna
undervisningsmetoder. Särskild hänsyn skall härvid tas till
utvecklingsländernas behov.
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets
utbildning skall syfta till att
(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och
fysisk och psykisk förmåga;
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande
friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella
identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för
ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från
barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av
förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla
folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör
urbefolkningar;
(e) utveckla respekt för naturmiljön
2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 får
tolkas så att det medför inskränkning i den enskildes och organisationers rätt
att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att
de i punkt 1 i denna artikel uppställda principerna iakttas och att kraven
uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse
med vad som från statens sida angivits som minimistandard.
I de stater där det finns etniska, religiösa eller
språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn
som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att
tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att
bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila
och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att
fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna skall respektera och främja
barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och
skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för
kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd
mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt
eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska,
psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling.
2. Konventionsstaterna skall vidta
lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i
upplysningssyfte för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta
ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella
instrument skall konventionsstaterna särskilt
(a) fastställa en miniålder eller miniåldrar som minderåriga skall ha uppnått
för tillträde till arbete;
(b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor;
(c) föreskriva lämpliga straff eller andra påföljder i syfte att säkerställa
ett effektivt genomförande av denna artikel.
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder,
innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte,
för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen
såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att
förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med
sådana ämnen.
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla
former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall
konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och
multilaterala åtgärder för att förhindra
(a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
(b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
(c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt
material.
Konventionsstaterna skall vidta lämpliga nationella,
bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och
försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form.
Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra
former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Konventionsstaterna skall säkerställa att
(a) inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids
fängelse utan möjlighet till frigivning får ådömas brott som begåtts av
personer under 18 års ålder;
(b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande,
anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett
barn skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg
och för kortast lämpliga tid;
(c) varje frihetsberövat barn skall behandlas humant och med respekt för
människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos
personer i dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt
från vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta och
skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom
brevväxling och besök;
(d) varje frihetsberövat barn skall ha rätt att snarast få tillgång till såväl
juridiskt biträde och annan lämplig hjälp som rätt att få lagligheten i sitt
frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och
opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken.
1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera och
säkerställa respekt för regler i internationell humanitär rätt som är
tillämpliga på dem i väpnade konflikter och som är relevanta för barnet
.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla tänkbara åtgärder
för att säkerställa att personer som inte uppnått 15 års ålder inte deltar
direkt i fientligheter.
3. Konventionsstaterna skall avstå från att rekrytera en
person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då
rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år, skall
konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst.
4 Konventionsstaterna skall i enlighet med sina åtaganden
enligt internationell humanitär rätt att skydda civilbefolkningen i väpnade
konflikter vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa skydd och vård av
barn som berörs av en väpnad konflikt.
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder
för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av
ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp;
tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan
återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa,
självrespekt och värdighet.
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn som
misstänks eller åtalas för eller befunnits skyldigt att ha begått brott att
behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som
stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att
barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället.
2. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga
bestämmelser i internationella instrument skall konventionsstaterna särskilt
säkerställa att,
(a) inget barn skall misstänkas för eller åtalas för eller befinnas skyldigt
att ha begått brott på grund av en handling eller underlåtenhet som inte var
förbjuden enligt nationell eller internationell rätt vid den tidpunkt då den
begicks;
(b) varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott skall ha
åtminstone följande garantier:
(i) att betraktas som oskyldigt innan barnets skuld
blivit lagligen fastställd;
(ii) att snarast och direkt underrättas om anklagelserna
mot sig och, om lämpligt, genom sina föräldrar eller vårdnadshavare och att få
juridiskt biträde eller annan lämplig hjälp vid förberedelse och framläggande
av sitt försvar;
(iii) att få saken avgjord utan dröjsmål av en behörig,
oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ i en opartisk
förhandling enligt lag och i närvaro av juridiskt eller annat lämpligt biträde
och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beaktande av
barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnadshavare;
(iv) att inte tvingas att avge vittnesmål eller erkänna
sig skyldig; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet
samt att på lika villkor för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda;
(v) att, om barnet anses ha begått brott, få detta beslut
och beslut om åtgärder till följd därav omprövade av en högre behörig,
oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ enligt lag;
(vi) att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte
kan förstå eller tala det språk som används;
(vii) att få sitt privatliv till fullo respekterat under
alla stadier i förfarandet.
3. Konventionsstaterna skall söka främja införandet av
lagar och förfaranden samt upprättandet av myndigheter och institutioner som är
speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för eller befinnes
skyldiga att ha begått brott och skall särskilt,
(a) fastställa en lägsta straffbarhetsålder;
(b) vidta åtgärder, då så är lämpligt och önskvärt, för behandling av barn
under denna ålder utan att använda domstolsförfarande, under förutsättning att
mänskliga rättigheter och rättsligt skydd till fullo respekteras.
4. Olika åtgärder som t ex vård, ledning och föreskrifter
om till sin rådgivning, övervakning, vård i fosterhem, program för allmän
utbildning och yrkesutbildning och andra alternativ till anstaltsvård skall
finnas tillgängliga för att säkerställa att barn behandlas på ett sätt som är
lämpligt för deras välfärd och är rimligt både med hänsyn till deras personliga
förhållanden och till brottet.
Ingenting i denna konvention skall inverka på
bestämmelser som går längre vad gäller att förverkliga barnets rättigheter och
som kan finnas i
(a) en konventionsstats lagstiftning; eller
(b) för den staten gällande internationell rätt.
Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och
aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända
bland såväl vuxna som barn.
1. För att granska de framsteg som gjorts av
konventionsstaterna i fråga om förverkligandet av skyldigheter enligt denna
konvention skall en kommitté för barnets rättigheter upprättas, vilken skall
utföra de uppgifter som föreskrivs i det följande.
2. Kommittén skall vara sammansatt av tio experter med
högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap på det område som denna
konvention omfattar.
3. Kommitténs medlemmar skall väljas av
konventionsstaterna bland deras medborgare och skall tjänstgöra i sin
personliga egenskap, varvid avseende skall fästas vid en rättvis geografisk
fördelning och de viktigaste rättssystemen.
4. Det första valet till kommittén skall hållas senast
sex månader efter dagen för denna konventions ikraftträdande och därefter
vartannat år. Senast fyra månader före dagen för varje val skall Förenta
nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom
två månader inkomma med sina förslag. Generalsekreteraren skall sedan upprätta
och till konventionsstaterna överlämna en förteckning i alfabetisk ordning över
samtliga föreslagna personer och ange vilka konventionsstater som föreslagit
dem.
5. Val skall hållas vid möten med konventionsstaterna,
som sammankallats av Förenta nationernas generalsekreterare, i Förenta
nationernas högkvarter. Vid dessa möten, som är beslutsmässiga när två
tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande, skall de kandidater inväljas
i kommittén som uppnår det högsta antalet röster och absolut majoritet av de
närvarande och röstande konventionsstaternas röster.
6. Kommitténs medlemmar skall väljas för en tid av fyra år.
De kan återväljas, om de föreslagits till återval. För fem av de medlemmar som
utsetts vid det första valet skall mandattiden utlöpa efter två år. Omedelbart
efter det första valet skall namnen på dessa fem medlemmar utses genom
lottdragning av ordföranden vid mötet.
7. Om en kommittémedlem avlider eller avsäger sig sitt
uppdrag eller förklarar att han eller hon av någon annan anledning inte längre
kan fullgöra sitt uppdrag inom kommittén, skall den konventionsstat som
föreslog medlemmen, med förbehåll för kommitténs godkännande, utse en annan
expert bland sina medborgare, som skall inneha uppdraget under återstoden av
mandattiden.
8. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.
9. Kommittén skall välja sitt presidium för en
tvåårsperiod.
10. Kommitténs möten skall vanligtvis hållas i Förenta
nationernas högkvarter eller på annan lämplig plats, som kommittén bestämmer.
Kommittén skall i regel sammanträda varje år. Kommittémötenas längd skall
bestämmas och om det är nödvändigt, omprövas vid möte med konventionsstaterna,
med förbehåll för generalförsamlingens godkännande.
11. Förenta nationernas generalsekreterare skall
tillhandahålla erforderlig personal och övriga resurser för att möjliggöra för
kommittén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt denna konvention. 12.
Medlemmarna av den enligt denna konvention upprättade kommittén skall med
godkännande av generalförsamlingen erhålla ersättning från Förenta nationerna
på sådana villkor som generalförsamlingen beslutar.
1. Konventionsstaterna åtar sig att genom Förenta
nationernas generalsekreterare avge rapporter till kommittén om de åtgärder som
de vidtagit för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention och
de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter:
(a) inom två år efter konventionens ikraftträdande för den berörda staten,
(b) därefter vart femte år.
2. Rapporter enligt denna artikel skall ange eventuella
förhållanden och svårigheter som påverkar i vilken utsträckning åtagandena
enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna skall även innehålla
tillräcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om
genomförandet av konventionens bestämmelser i det berörda landet.
3. En konventionsstat som har tillställt kommittén en
utförlig första rapport behöver inte i sina följande rapporter, som avges
enligt punkt 1 (b) i denna konvention, upprepa tidigare lämnad grundläggande
information.
4. Kommittén kan begära ytterligare information från
konventionsstaterna om genomförandet av konventionens bestämmelser.
5. Kommittén skall vartannat år genom ekonomiska och
sociala rådet tillställa generalförsamlingen rapporter om sin verksamhet.
6. Konventionsstaterna skall göra sina rapporter allmänt
tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder.
För att främja ett effektivt genomförande av
konventionens bestämmelser och internationellt samarbete på det område som
konventionen avser gäller följande:
(a) Fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ skall
ha rätt att vara representerade vid granskningen av genomförandet av sådana
bestämmelser i denna konvention som faller inom ramen för deras mandat.
Kommittén kan inbjuda kompetenta organ och organisationer, som den finner
lämpligt, att komma med expertråd angående genomförandet av konventionen på
områden som faller inom ramen för deras respektive verksamhetsområden.
Kommittén kan inbjuda fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ att inlämna
rapporter om konventionens tillämpning inom området som faller inom ramen för
deras verksamhet;
(b) kommittén skall, såsom den finner lämpligt, till
fackorganen, FN:s barnfond och andra kompetenta organ och organisationer
överlämna rapporter från konventionsstaterna som innehåller en begäran om eller
anger behov av teknisk rådgivning eller tekniskt bistånd jämte kommitténs
synpunkter och eventuella förslag beträffande sådan begäran eller sådant behov;
(c) Kommittén kan rekommendera generalförsamlingen att
framställa en begäran till generalsekreteraren om att för kommitténs räkning företa
studier angående särskilda frågor som rör barnets rättigheter;
(d) Kommittén kan avge förslag och allmänna
rekommendationer på grundval av den information som erhållits enligt artiklarna
44 och 45 i denna konvention. Sådana förslag och allmänna rekommendationer
skall tillställas varje konventionsstat som berörs samt rapporteras till
generalförsamlingen tillsammans med eventuella kommentarer från
konventionsstaterna.
Denna konvention skall vara öppen för undertecknande av
alla stater.
Denna konvention skall ratificeras.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Förenta nationernas
generalsekreterare.
Denna konvention skall förbli öppen för anslutning av
vilken stat som helst. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos Förenta
nationernas generalsekreterare.
1. Denna konvention träder i kraft den trettionde dagen
efter dagen för deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller
anslutningsinstrumentet hos Förenta nationernas generalsekreterare.
2. I förhållande till varje stat som ratificerar eller
ansluter sig till konventionen efter deponeringen av det tjugonde
ratifikations- eller anslutningsinstrumentet träder konventionen i kraft den
trettionde dagen efter det att en sådan stat deponerat sitt ratifikations-
eller anslutningsinstrument.
1. En konventionsstat kan föreslå en ändring av
konventionen och överlämna förslaget till Förenta nationernas
generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan översända ändringsförslaget
till konventionsstaterna med en begäran om att dessa anger om de tillstyrker
att en konferens med konventionsstaterna sammankallas för att behandla och
rösta om förslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra månader efter
förslagets översändande tillstyrker en sådan konferens, skall
generalsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta nationernas regi.
Ändringsförslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen närvarande
och röstande konventionsstaterna skall underställas generalförsamlingen för godkännande.
2. En ändring som antagits enligt punkt (1) i denna
artikel träder i kraft när den har godkänts av Förenta nationernas
generalförsamling
och antagits av konventionsstaterna med två tredjedels
majoritet.
3. När en ändring träder i kraft skall den vara bindande
för de konventionsstater som har antagit den, medan övriga konventionsstater
fortfarande är bundna av bestämmelserna i denna konvention och eventuella
tidigare ändringar, som de antagit.
1. Förenta nationernas generalsekreterare skall motta och
till alla stater sända texten till reservationer som staterna gjort vid
ratifikationen eller anslutningen.
2. En reservation som strider mot denna konventions
ändamål och syfte skall inte tillåtas.
3. Reservationer kan återtas vid vilken tidpunkt som
helst genom notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare, som
därefter skall underrätta alla stater. Notifikationen skall gälla från den dag
då den mottogs av generalsekreteraren
En konventionsstat kan säga upp denna konvention genom
skriftlig notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare.
Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då notifikationen mottogs av
generalsekreteraren.
Förenta nationernas generalsekreterare utses till
depositarie för denna konvention.
Originalet till denna konvention, vars arabiska,
engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet,
skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. Till bekräftelse
härav har undertecknade ombud, därtill vederbörligen befullmäktigade av sina
respektive regeringar, undertecknat denna konvention.