"De allra flesta svenskar misstror socialtjänsten"

Fackförbundet SKTF:s ordförande Eva Nordmark presenterar ny opinionsmätning: Bara var sjätte medborgare har någon grad av förtroende för socialtjänsten. Socialtjänsten i svenska kommuner saknar förutsättningar att göra ett bra jobb. Det har lett till att socialsekreterarna som yrkeskår har tappat i förtroende hos allmänheten. Saken blir inte bättre av massmediernas rapportering, exempelvis om skandalhändelserna i Vetlanda och Rödeby. En ny opinionsmätning visar att blott 17 procent av svenskarna har förtroende för socialtjänsten. Även bland dem som haft privat kontakt med socialtjänsten är det bara drygt var fjärde svensk som hyser förtroende för dess verksamhet. Därför bör regeringen utreda frågan om professionaliteten i socialtjänsten. Men ansvaret får inte ligga enbart på socialsekreterarna. Alla samhällsaktörer måste ställa upp för att värna om ett tryggt Sverige. Det skriver Eva Nordmark, ordförande i fackförbundet SKTF.

Bloggat om artikeln

Bloggar på nätet som länkar till denna artikel.

Blogglänkar från

Visa alla (14)

Topplista: Mest bloggade

När tv-lamporna slocknat och krutröken lagt sig kring händelserna i Vetlanda och Rödeby finns det en chans att föra en seriös diskussion om socialtjänsten och socialsekreterarnas arbetsinsatser.

Det är bra att medierna kritiskt granskar socialtjänsten när den brister. Det ska vi värna. Däremot kan bilden av en hel verksamhet drabbas av enskilda händelser. Och den politiska diskussionen kan inte bara handla om skola, vård och omsorg utan måste också behandla socialtjänsten. Vilken socialtjänst vill vi ha? Ansvaret ska ligga på varje kommun, och lokalpolitiker måste bli tydligare med vilka prioriteringar man gör och vilken socialtjänst man kan erbjuda.

Nu har ansvaret hamnat i knät på socialsekreterarna i stället för att ansvaret också borde ligga på hela samhället - föräldrarna, barnomsorgen, skolan, polisen, fritidsgårdarna, kommunpolitikerna, föreningslivet, grannarna och arbetskamraterna.

Socialsekreterarna gör dagligen en viktig samhällsinsats. Men det är ingen lätt uppgift för en yrkeskår att framgångsrikt klara en situation som antingen bemöts med att när du agerar gör du fel och när du inte agerar gör du också fel.

Vilka förutsättningar har socialsekreterarna för att göra ett bra jobb?

Alltför ofta saknas tillräckliga ekonomiska resurser. Ofta går de rikspolitiska ambitionerna emot de kommunala riktlinjerna. Det ser olika ut i olika kommuner, men på många håll får man inte en tillräckligt bra introduktion i ett svårt arbete.

Kontinuerlig kompetensutveckling och handledning efter svåra fall saknas. Detsamma gäller tillräckligt skydd när man hotas av våldsamma klienter. Deras professionella bedömning av ett enskilt ärende går inte alltid vidare till beslut. Man har begränsad tid för att samtala med klienterna. Arbetsledningen har ansvaret, men det borde finnas en bättre dialog med de enskilda socialsekreterarna.

Sammantaget har vi en yrkeskår som tappar i förtroende hos allmänheten trots att de inte alltid har rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb.

I den undersökning som SKTF låtit Novus Opinion genomföra bland 1.000 tillfrågade den 4 februari hade bara en av fem varit i kontakt med socialtjänsten men hade ändå en negativ bild av verksamheten. Bara 17 procent hade mycket stort eller ganska stort förtroende för socialtjänsten.

Bland dem som varit i kontakt med socialtjänsten genom sitt arbete ökade siffran till 42 procent. Bland dem som varit i kontakt med socialtjänsten privat ökade också siffran till 28 procent. Det ger en ganska positiv bild av det arbete som utförs. Har man erfarenhet av socialtjänst och socialsekreterare är bilden mer positiv än om man bara följt massmediernas rapportering.

De socialsekreterare som stannar kvar på jobbet överlever där det finns en bra chef, ett bra kamratskap och för att de brinner för jobbet. Enligt en tidigare SKTF-undersökning svarar 40 procent av socialsekreterarna att det har tillkommit nya klientgrupper under 2007 och var tredje tycker att den psykiska pressen i arbetet har ökat. Utvecklingen med nya klientgrupper gör arbetssituationen mer komplex och behovet av kontinuerlig fortbildning växer.

Socialsekreterare är människor som du och jag, med fel och fördelar. Låt oss diskutera hur vi kan ge socialsekreterarna bättre förutsättningar för sitt arbete. Fackförbundet SKTF har ett antal konkreta förslag:

Vi behöver skapa en bättre dialog mellan skola, barnomsorg, socialtjänst, politik, föräldrar, föreningar, grannar, arbetsförmedling, försäkringskassa och andra aktörer i samhället för att skapa ett gott samhälle, där färre behöver socialtjänsten.

Ge ekonomiska incitament för samarbete mellan olika myndigheter och institutioner. Mycket samarbete sker redan i dag, men det behöver utvecklas ytterligare.

De kommunala riktlinjerna för socialtjänsten måste diskuteras öppet och offentliggöras för att öka förståelsen för social-sekreterarnas arbete.

Det behövs en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän.

Socialsekreterarna måste få rätt att alltid göra en professionell bedömning i varje enskilt fall oavsett uttalade politiska prioriteringar, ett förslag SKTF valt att kalla Lex Realia. Regeringen borde tillsätta en utredning i frågan för att öka professionaliteten i socialtjänsten.

Vi måste skapa en tryggare arbetsmiljö för socialsekreterarna med bättre skydd när hoten och våldet mot yrkesgruppen ökar.

Det måste bli en gemensam linje i de rikspolitiska besluten om socialtjänsten och de lokala riktlinjerna med en större tydlighet i vem som har ansvaret.

Vi ser många av de problem som socialsekreterarna möter i sin vardag. Deras arbetssituation måste förbättras. Men det räcker inte. Vi vill medverka till ett bredare samhällsansvar präglat av medmänsklighet.

Ett tryggt samhälle för alla kan inte socialsekreterarna själva klara, inte ens med hjälp av politiker eller budgetar. I ett bättre framtidssamhälle bär vi alla ett individuellt och gemensamt ansvar för varandra.

EVA NORDMARK

---